Vi träffades första gången 1996. Vi gillade inte varandra. Jag tror vi hatade varandra från första början. Under hela lågstadiet hatade vi varandra. Fröknarna tog in oss på samtal och frågade vad som var så fel. Men jag tror aldrig dom riktigt fattade. Jag tror rektorn var med vid något tillfälle också. Jag tror vi var avundsjuka på varandra. Du hade något jag inte hade, och vireseversa.
Men i början av mellanstadiet hände något. Vi blev bättre och bättre kompisar. Jag kommer ihåg att vi satt bredvid varandra i klassrummet, hade klätt oss likadant och hade samma slarviga hästsvans, alledes rufsig och söndersprayad. Under 4:an 5:an något såntdär insäg vi någonstans att vi kompleterade varandra ganska bra och fungerade alledes utmärkt tillsammans.
Jag minns dig som min bästa kompis från och med 4:an.
Jag har så många fina minnen med dig. Gången vi var på bio tillsammans första gången med varsin kille, och hur den kvällen slutade. Tiderna då vi gick i likadana platåskor. Alla våra smeknamn. Kommer du ihåg PusSgUrKoRnA? Alla dom gånger vi ägde ut alla på vårfestivalerna.
Du har hjälpt mig igenom dom svåraste studerna i mitt liv. Jag kommer ihåg vid flera tillfällen min mamma ringde dig för hon visste att det var dig jag lyssnade på. Det var dina ord jag tog till mig. Jag vet inte vad jag skulle ha gjort utan dig och dina kloka ord. Det hade nog inte varit såhär bra som det är idag.
Jag har så mycket kärlek till dig. Du är den bästa kompis som finns på denna jord och jag vet att det är jag inte ensam om att tycka.
Jag har sett upp till dig sedan första gången jag träffade dig. I 15 år har du varit min förebild. Jag tror vi aldrig har bråkat ens. Du är en äkta vän och jag saknar dig så.
