En tulmulerande dag. Det har varit som en bergochdalbana i mitt huvud och humör. Jag vet inte vad jag ska tycka, tänka eller säga. Jag, Fanny och Isabella började med ett samtal som slutade ganska så "hett". Prat om inställningen till omgivningen och folk. Såklart hade vi alla olika åsikter, som alla andra också har. Vi kom iallfall in på lite känsliga saker, iallafall saker som gjorde mig ledsen iallfall och nu kan jag inte sluta tänka på det.
Jag bara undrar hur jag ska få det att sluta? Allt skitsnack, allt hat, alla fördommar folk har om folk. Det gör mig så himla arg. Jag vill bara ha allt på svart och vitt, förklarat och klart, och inget tisseltassel. Men det finns inget man kan göra åt det. Hur mycket man än vill förklara sig eller berättar sanningen så finns det fortfarande tvivlan, tom hos ens kompisar som står en nära, dom som man tror ska förstå bäst.
Jag vet inte vart jag ska vända mig nu, eller vem jag ska prata med som kan tro på mig eller förstå.
Jag vill bara resa bort nu, ensam till en plats där ingen vet vem jag är, där ingen jävel lyssnar på skitsnack.
Jag längtar efter att få åka bort med mina vänner som jag kan ha roligt med och som vet vem JAG är och inte bryr sig om annat. Dom som får mig att skratta mest.
Ni är det bästa som finns <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar